Miljömärkta produkter har gått från att vara tvättmedel, energi och vitvaror till nu byggnader och hela stadsdelar. Miljömärkning och certifiering har spridit sig även till byggbranschen. Där började det med att enskilda byggnader certifierades efter kriterier i ett system. Först ut var Storbritannien, USA och Australien. Och nu har även Sverige hakat på med ett eget system – Miljöbyggnad. Miljömärkningar och certifieringar medför att en tredje part granskar projektet och fungerar därmed som en kvalitetssäkring som garanterar att det som lovats också genomförs.

Kvillebäcken är den första stadsdelen där alla byggnader certifieras enligt Miljöbyggnad klass silver. Totalt finns tre nivåer i systemet, Brons, Silver och Guld. Miljöbyggnadscertifieringen innehåller krav på energi, inomhusmiljö och material. Det innebär att vi gör miljösatsningar långt utöver de lagkrav som finns. Miljöbyggnadscertifieringen säkerställer dessutom att byggnaderna fungerar ur ett miljö- och hälsoperspektiv, men vi nöjer oss inte där utan Kvillebäcken blir också första stadsdelen i Göteborg som realiserar Göteborg stads program för miljöanpassat byggande. Det är ett omfattande program som delvis överlappar med Miljöbyggnad men som också adderar viktiga aspekter framförallt vad gäller utrymmena mellan själva byggnaderna. Programmet omfattar de sju sakområdena beständighet, energihushållning, inomhusmiljö, resurshushållning, fuktskydd, bullerskydd och miljöpåverkan.

Som jag nämnde finns även utländska certifieringssystem för byggnader; Breeam från Storbritannien, LEED som är amerikanskt och australiensiska Green Star. Dessa har funnits längre än Miljöbyggnad och har nu utvecklat certifieringarna från att gälla enskilda byggnader till att omfatta hela stadsdelar. Där tar man alltså ett bredare grepp och systemet omfattar betydligt fler aspekter än de enbart för byggnaden. I Storbritannien är MediaCityUK första stadsdelen som håller på att byggas enligt kriterierna i Breeam Communities som systemet heter för stadsdelar.

I Sverige finns ännu inget certifieringssystem för stadsdelar. Däremot pågår projektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar-HCS där man undersöker hur ett sådant system skulle kunna se ut. Projektet HCS har utvärderat hur Breeam Communities står sig mot svensk standard och om det skulle vara gångbart även för Sveriges stadsbyggnadsprocesser. I september var jag på konferens där projektets resultat presenterades. De generella slutsatserna av projektet visar att ambitionsnivån i vissa fall är för låg jämfört med svensk standard – bland annat vad gäller Climate & Energy och Transport & Movement. (www.hallplatsen.nu)

Hur står sig då Kvillebäcken i en övergripande jämförelse med kriterierna inom Breeam Communities? Vad gäller de åtta områden som ingår i det brittiska systemet så arbetar vi inom samtliga områden även i Kvillebäcken. Alla krav för Kvillebäcken – till skillnad från Breeam Communities – är dessutom obligatoriska och man kan inte välja bland dem för att hitta ”lätta poäng”.  Det betyder att de, för miljön, mest betydelsefulla kraven inte faller bort. För Kvillebäcken finns också krav på energihushållning i form av en bestämd siffra på maximal mängd energi som byggnaderna får förbruka (60 kWh/m²). Kravet följs också upp i den färdiga byggnaden så att man vet den verkliga förbrukningen och inte bara den som beräknades på pappret.

Certifieringarna har verkligen många fördelar då man får en gemensam målsättning i projektet och de ger hållbarhetsfrågorna ett större fokus i projekten. Samtidigt är certifieringar enligt min mening inte hela lösningen, men det tar oss ett steg närmare den hållbara staden.